Ett finansmarknadsrättsligt nörderi Beta

Finreg

Finansregulatorisk Regelsamling
Bank

Bankområdet inbegriper en rad verksamhetsområden som kretsar kring betalningar, betalningsmedel, inlåning och utlåning. Här presenterar vi en översikt över området och samlar de mest centrala rättsakterna.

Tillämpar man en grov indelning av detta område utkristalliserar sig i huvudsak följande olika typer av verksamhetsutövare, som alla omfattas av delvis överlappande och delvis självständiga regler:

  • Kreditinstitut (bank- och finansieringsrörelse / banker och kreditmarknadsföretag)
  • Betalningsinstitut
  • Bostadskreditinstitut
  • Institut för elektroniska pengar
  • Inlåningsföretag
  • Konsumentkreditinstitut
  • Andra finansiella institut

Kreditinstitut

På europeisk nivå används normalt begreppet kreditinstitut för att beteckna sådana institut som ägnar sig åt in- och utlåning. I Sverige skiljer vi mellan banker och kreditmarknadsföretag, där de förstnämnda särskilt utmärks genom att de ingår i generella betalsystem. I Sverige finns ett 40-tal banker, utöver de institut som tillhandahåller sina tjänster i Sverige från andra länder. Kreditmarknadsföretag delas in i kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar. För närvarande finns ett 30-tal kreditmarknadsbolag men inga kreditmarknadsföreningar.

Många kreditinstitut bedriver även verksamhet enligt andra regler och har antingen särskilt tillstånd för detta eller undantas från tillståndsplikt. Det är t.ex. vanligt att banker även har tillstånd att bedriva värdepappersrörelse och de banker som tar aktiv del av betalsystemen tillhandahåller normalt betaltjänster.

Till de mer centrala rättsakterna inom det näringsrättsliga området för kreditinstitut hör följande:

Betalningsinstitut

Ett betalningsinstitut är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som fått tillstånd att tillhandahålla betaltjänster. Begreppet betaltjänster inbegriper en rad tjänster som kretsar kring genomförandet av betalningar mellan konton, men även betalningsinitieringstjänster och kontoinformationstjänster. Inom detta område inryms ofta P2P-låneaktörer och Tink-liknande tjänster. Det finns ett 40-tal institut med tillstånd och ett 70-tal aktörer som faller under vissa gränsvärden och därför endast träffas av ett lättare regelverk. Därtill bör noteras att de flesta kreditinstitut torde tillhandahålla betaltjänster, men undantas från tillståndsplikt.

Till de mer centrala rättsakterna inom det näringsrättsliga området för betalningsinstitut hör följande:

Bostadskreditinstitut

Normalt betraktas det inte som lika känsligt att ett företag lånar ut pengar som att det tar emot pengar för inlåning. Det förklaras med att företagets kund tar en kreditrisk på företaget vid inlåningen och att kunden därvid generellt sett har ett större skyddsintresse. På senare tid har det dock tillkommit lagstiftning som i större utsträckning skyddar kunden även i de situationer då kunden lånar pengar från företaget. Ett företag som tillhandahåller eller förmedlar bostadskrediter och som inte sedan tidigare är ett kreditinstitut måste som utgångspunkt ha tillstånd som bostadskreditinstitut. I Sverige finns ett 15-tal bostadskreditinstitut.

Verksamhetsformen regleras primärt i följande rättsakter:

Institut för elektroniska pengar

Att ge ut elektroniska pengar kräver som utgångspunkt Finansinspektionens tillstånd och företaget blir då att betrakta som ett institut för elektroniska pengar. Definitionen av elektroniska pengar framgår av lag, men kan vara svår att genomtränga helt. I Sverige finns fem sådana institut med tillstånd, varav kan noteras t.ex. iZettle, SEQR och DIBS.

De näringsrättsliga reglerna hittar man framförallt i:

Inlåningsföretag

Att ta emot pengar för inlåning och därmed sammanblanda dem med företagets egna medel är som utgångspunkt reserverat för kreditinstitut. Om man riktar sig till konsumenter och inlåningsbeloppet är begränsat till 50 000 kronor per konsument finns dock möjlighet att bedriva verksamhet som inlåningsföretag, vilket ställer väsentligt lättare krav på verksamhetsutövaren jämfört med för kreditinstitut.

Verksamhetsreglerna hittar man framförallt i följande rättsakter:

Konsumentkreditinstitut

Normalt betraktas det inte som lika känsligt att ett företag lånar ut pengar som att det tar emot pengar för inlåning. Det förklaras med att företagets kund tar en kreditrisk på företaget vid inlåningen och att kunden därvid generellt sett har ett större skyddsintresse. På senare tid har det dock tillkommit lagstiftning som i större utsträckning skyddar kunden även i de situationer då kunden lånar pengar från företaget. Ett företag som tillhandahåller eller förmedlar krediter till konsumenter och som inte sedan tidigare är ett kreditinstitut måste som utgångspunkt ha tillstånd som konsumentkreditinstitut. Om krediterna är avsedda för bostäder krävs normalt tillstånd som bostadskreditinstitut.

I Sverige finns ett 80-tal konsumentkreditinstitut, vilket bl.a. inbegriper det som brukar benämnas snabblåneverksamhet.

Verksamhetsformen regleras primärt i följande rättsakter:

Andra finansiella institut

Vissa andra finansiella verksamheter kräver registrering hos Finansinspektionen. Detta omfattar bl.a. valutaväxlare och viss annan finansiell yrkesmässig verksamhet. Registreringen innebär att man hamnar under Finansinspektionens tillsyn i fråga om efterlevnad av penningtvättsregelverken, men inte så mycket mer än så. I Sverige finns ca 300 registrerade finansiella institut.

Reglerna på området hittar man framförallt i:

Publicerad 2018-10-01 Uppdaterad 2018-11-06